Svar på fråga

2015-06-25 | 21:23:00
Hej! Det är jätteskönt att läsa det du skriver! Har en dotter på 16 år som har en krök på 47 grader och kanske ska opereras. Det ligger som en klump i magen men vill inte oroa henne med min oro. Tänker om nåt går fel så hon får men för livet osv. Hur lång tid tar det innan man funkar normalt igen? Hur länge fick du vänta på operation osv? Som sagt skönt att höra att allt gått bra och hoppas du har ett bra liv idag.
 
Svar:
Hej! Tack för din kommentar! Jag hoppas att det är ok att jag svarar i ett inlägg. Känns som en väsentlig fråga som fler kan ha nytta av att se svaret på. 
 
Jag förstår din oro till fullo, kände exakt likadant när jag skulle opereras. Något som jag är glad och tacksam över är att jag och mina föräldrar hade en väldigt öppen dialog när det kom till min operation. Vi pratade mycket om det innan och de stöttade mig till hundra procent under hela processen. Mina föräldrar var dock väldigt måna om att ha en positiv inställning till operationen, men det tror jag snarare beror på att de är sådana som personer och inte för att de försökte hålla uppe en fasad för mig. För mig var en operation nödvändigt, jag hade inget annat val, och därför underlättade det för mig att inte gräva ner sig så mycket i alla komplikationer som kan uppstå. Men naturligtvis upplevde både jag och mina föräldrar en stor oro inför vad som komma skall. Jag tror de flesta känner så inför en sådan operation. 
 
Under flera år gick jag på regelbundna kontroller hos min läkare på USÖ. När sedan han såg att min krök ständigt växte skickade han en remiss ner till Linköpings universitetssjukhus. Detta på grund av att en operation kunde bli aktuell och de inte gör några sådana operationer i min stad. Mitt första besök hos ryggspecialisten i Linköping ägde rum i januari 2011 och redan efter det besöket var jag uppskriven på operationslistan. Fyra månader senare, i maj 2011, genomgick jag operationen. 
 
Hur återhämtningsprocessen ser ut efter operationen varierar mycket från person till person, men man brukar utgå från att:
- Sjukhusvistelsen efter operationen är ca 7-10 dagar
- Ca 4-6 veckor postoperativt sker det en successiv återgång till skola/jobb
- 6 månader postoperativt får man ofta börja komma igång med träningen successivt. OBS vänta på läkarens godkännande gällande detta. Ingen träning får utövas före 6 månader, bortsett från lätt promenad
- Återbesök sker efter 6 månader, 1 år och 2 år 
- Efter 2 år anses ryggen ofta vara helt färdigläkt 
Viktigt att tillägga är dock att detta kan vara väldigt individuellt. Jag fick klartecken att börja träna efter 7,5 månader och var så gott som återställd efter 3 år. 
 
Mitt liv har blivit så mycket bättre efter operationen. Idag märker jag inte min rygg så mycket alls och jag är otroligt mycket starkare rent fysiskt och psykiskt idag. Jag ångrar inte min operation överhuvudtaget. Hoppas allt löser sig för din dotter och hör av er om ni har några frågor eller liknande. Jag är gärna ett bollplank både för dig och din dotter. 
 
Kram,
Sara 

Svar på fråga

2013-11-17 | 16:05:00
Madelen Om: Mår bra idag!
 
Hej! Sökte lite på nätet om skolios och hamnade på din blogg. Jag har själv skolios och den upptäcktes när jag var 12 år gammal och nu är jag 24. Jag är bara nyfiken på hur många grader skolios du hade och om du hade ont i ryggen och mycket problem innan du opererades? Ha det bra!
Madelen
Svar:
Hej Madelen! Före min skoliosoperation låg min krök på ca 56 grader och nu efter är den ungefär 16 grader. Jag hade stora problem med ryggen innan operationen. Jag hade ofta ont, men jag tror att värken är snäppet värre nu efter operationen. Före min operation kunde jag inte stå allför långa stunder och jag satt som en ihopsjunken liten tant. Mina höfter var oerhört ojämna och likaså mina axlar.
 
Nu efter operationen har jag fortfarande svårt att stå eller sitta längre stunder. Dock beror inte detta på att jag har stag i ryggen utan på grund av att jag inte har tillräcklig stabilitet i bålen. För mig är det extra viktigt att ha styrka i bålen, då det är min svaga punkt just nu. 
 
Hade jag inte opererats skulle jag ha haft ännu mer problem och värk än vad jag har idag.
Hoppas du fick svar på dina frågor. Ha det fint!

Svar på fråga

2013-11-08 | 19:11:12
Varför har du fått sådan ihållande värk? Du har har väl haft det i en dryg månad nu eller?
Svar:
Det stämmer bra att jag har haft ryggvärk en längre tid nu och det finns förklaringar. Jag var faktiskt hos min sjukgymnast igår på grund av detta och fick min rygg undersökt. Redan när min sjukgymnast tittade på min rygg så kunde hon se att mina muskler var väldigt spända. De får arbeta 24/7 i allt jag gör. Det visade sig också att jag är svagare i min vänstra sida än vad jag är i min högra och det är också i min vänstra sida som värken sitter.
 
För att minska min värk just nu ska vi dels gå igenom all min träning. Jag måste tänka mer på att stabilisera bålen som är min svagaste länk. Hos andra, som inte har sjukdomen, kommer ofta stabiliteten naturligt medan jag måste arbeta upp mina muskler för att bygga upp en stabilitet. Detta på grund av att jag har en försvagad bindväv som leder till överrörlighet och svagare struktur.
 
För att minska min värk så mycket som det går kommer jag också att använda en värmekudde för att mina muskler lättare skall kunna slappna av. Ofta när jag får ryggvärk blir det som en ond cirkel. När smärtan kommer leder det till att jag spänner mig och det i sin tur resulterar i ännu mer värk osv. Nu har jag även kontaktat sjuksystern på min skola för att få tillgång till ett vilorum dit jag kan gå om min rygg värken oerhört i skolan.
 
Jag vill också tillägga att min värk inte är ett resultat av att det har hänt något speciellt i det opererade området. Mina stag och skruvar sitter där de ska och allt ser bra ut!
 
Hoppas du fick någorlunda svar på din fråga. Hör av dig om du har fler frågor!
Sara

Svar på fråga

2012-10-08 | 09:01:48
Mikaela Om: Fråga
 
Hej! Känns jättebra att läsa din blogg! Är själv opererad för 8 månader sedan, och har en fruktansvärt jobbig värk. De flesta verkar vara relativt smärtfria efter den tiden, men jag läser att även du haft problem med värk. Blir det fortfarande "bättre och bättre" för dig? Tränade du även de dagar du hade jätteont? Kram Mikaela
 
Svar:
Hej Mikaela! Kul att höra att du läser min blogg :)
 
Oftast när man läser om människor som har opererats för skolios så är de, precis som du säger, smärtfria ganska snabbt. Jag blev opererad för över ett år sedan, men går fortfarande med smärta av och till. Tråkigt att höra att även du har ont! För drygt 5 månader sedan kontaktade vi en sjukgymnast och där har jag gått sedan dess. Träning för mig betyder väldigt mycket och ja, jag har tränat när jag har haft rejält ont i ryggen. Men detta är inget jag skulle rekommendera. När du känner att du har ont i ryggen skulle jag råda dig om att ta det lugnt.
 
När jag har väldigt ont i ryggen brukar jag ta ipren och sedan gå och lägga mig med benen i högläge. Då kan jag slappna av bättre i ryggen.
 
Sedan tycker jag att du ska nämna för din läkare att du går med smärta, om du inte redan har gjort det. Kanske är det så att de vill titta närmare på det t.ex. med röntgen.
 
Du får jättegärna mejla mig om du skulle ha några fler frågor eller om du vill prata med någon om detta. Min mejl: sara_goransson@hotmail.com
 
Hoppas jag svarade på dina frågor och hoppas verkligen att din smärta ger sig snart!
Kram
Sara♥
 
 

Fråga

2012-09-30 | 23:44:13

Hur lång tid tog det innan du kände av smärta efter operationen?

Svar:
Efter operationen var jag helt drogad av diverse mediciner. De första dagarna var jag helt utmattad och fick så mycket mediciner att jag knappt kommer ihåg om jag hade ont. Jag minns inte mycket ifrån dessa dagar.

De enda gångerna som jag egentligen började känna smärta var om jag hade legat för länge på rygg och behövde lägga mig på sidan ett tag, eller om jag skulle sätta/ställa mig upp. Alltså det var när jag behövde byta ställning som värken kom. Men när jag låg inne på sjukhuset i Linköping fick jag starka mediciner för att lindra smärtan så jag minns inte så mycket att jag hade ont. Det var illamåendet som var värst för mig. När jag fick åka hem fick jag mediciner utskrivna och när jag blev inlagd igen fick jag mediciner utskrivna till mig även där.

De sista dagarna på sjukhuset och väl hemma kände jag av ryggen tydligare, troligtvis på grund av att jag inte var drogad av mediciner längre.

Med tiden gav sig smärtan och jag återhämtade mig mer och mer, men som ni alla säkert redan vet så kommer smärta fortfarande till mig lite då och då.

Kram!
Sara<3

Svar på Fråga

2012-08-19 | 20:06:38
Är det inte bara första året man behöver skydda ärret? :)
 
Svar:
Jag tror jag har svarat på den här frågan tidigare, men jag tänkte att jag gör det igen. :)
Man kan inte dra någon generell slutsats över hur länge man ska skydda sitt ärr. Visst, läkarna brukar säga en viss tid du ska skydda det, men egentligen beror det helt på hur bra ditt ärr läker. Det brukar stå att man ska gå tejpad från solen i ett år, men som jag skrev beror det helt på. Jag vet människor som opererats för två och tre år sedan som fortfarande går tejpade för solen.
 
Vissa kanske inte ens behöver gå tejpade i ett år, medan andra behöver gå lite längre.
 
Förra sommaren låg jag inne på sjukhuset mycket och jag vistades inget alls i solen med ärret. Därför är jag noga med att skydda det den här sommaren eftersom jag aldrig solat med det. Plus att jag är hellre försiktig med att vistas i solen med det så att jag får ett mindre synligt ärr som slutresultat än att sola med ärret förtidigt. Vad jag har hört så ska man skydda ärret så länge som det är rött, vilket mitt fortfarande är. Detta vet jag dock inte om det stämmer :)

Svar på kommentar

2012-08-04 | 21:40:58
Bodil Wallhoff  Om: Frågor och Svar
 
Det är mycket intressant att läsa om hur du upplevt din scolios.  Själv är jag opererad 1974 och mycket har hänt på alla dessa år. Då var det frågan om stel operation bakifrån  och man kilade upp ryggen med benflisor från höften så en metallstav som höll uppe ryggen sam under 1,5 år en korstett utanpå under tiden ryggen läkte ihop.   Men jag följer dig med intresse.
 
Svar:
Tack så hemskt mycket för din kommentar och kul att du läser min blogg! Låter som att operationerna förr var mycket mer omfattande än vad de är nu. Tur att utvecklingen har gått framåt, eftersom alla t.ex. inte kan göra en bakre operation. Vore kul att höra mer om hur operationerna gick till förr och hoppas allt är bra med ryggen idag!
Kul att höra att du läser min blogg. Jag blev väldigt glad över din kommentar!
 
Kram Sara♥

Svar på frågor

2012-08-02 | 00:00:34
Tittade runt lite på internet och hittade en fråga som jag tänkte svara på. Det är en tjej som undrar om jag själv skulle fått välja, skulle jag ha velat göra en bakre operation istället då eller skulle jag ha velat göra en främre?
 
Nu i efterhand så spelar det inte så stor roll, eftersom den tiden med operation och allt är över. Innan min operation visste jag inte så mycket om de olika operationerna. Vad som gjordes vid en främre respektive bakre. Jag visste att jag skulle göra en främre operation och tänkte då inte så mycket på skillnaderna mellan en främre och bakre opartion. Jag var inte så intresserad av varken min skolios eller operation före min operation utan mitt intresse har byggts upp nu efteråt.
 
Som jag skrev tidigare så nu i efterhand spelar det inte så stor roll, men visst hade det varit lättare med en bakre med tanke på trasslet jag fick med min lunga och lungsäck. Jag hade kanske varit på benen snabbare än vad jag var, men det är samtidigt inget jag vill spekulera i. Min operation och allt som hände runt det är över och jag mår bra! :)  Jag är nöjd över slutresultatet och det är huvudsaken för min del.
 
// Sara♥

Svar på fråga

2012-06-17 | 21:23:19
Julia och Hazal- Skoliosb.. Om: Svar på fråga
Om du känner med handen längs ryggraden kan du då inte känna något stag eller skruv alls? :) Eller om du rör på armarna, känner du inte något stag vid skulderbladet då? :)

Svar: Tänkte att jag kunde förklara med ett inlägg eftersom jag skrev lite fel när jag svarade direkt på kommentaren och vet inte riktigt hur jag ändrar det ;). Om man gör en bakre operation fäster man stagen och skruvarna direkt på utsidan av ryggraden, men om man gör en främre (som jag gjorde) fäster man dem på insidan av ryggraden. Alltså sidan som är in mot buken så jag känner faktiskt ingenting alls. :) Men vad coolt att man kan känna dem om man rör på armarna! Det har jag faktiskt aldrig hört förut :)

Svar på fråga

2012-06-16 | 23:16:25
Hej!

Det är många som undrar hur det känns att ha skruvar och stag i ryggen och för mig så känner inte jag skruvarna eller liknande. De finns inne i min rygg men jag märker inte av dem. Det är precis som alla ben du har i kroppen. Du märker inte av dem, men de finns där. När jag får ont i ryggen så är det inte skruvarna eller stagen som gör ont utan det är oftast ett tecken på att jag är trött i ryggen, men mycket av min smärta kommer också från musklerna. Ett vanligt exempel på när jag får ont i ryggen är om jag måste stå stilla under en längre tid. Detta var något jag märkte väldigt mycket under mellanstadiet och högstadiet, alltså innan min operation. Men det är också något jag märker väldigt mycket nu. Ett annat exempel på när jag får ont i ryggen är om jag har varit ute och sprungit, något jag gör nästan varje eftermiddag. På kvällen är jag alltid stel i ryggen och har även väldigt ont i den, men det tror jag är helt normalt.

Sedan får man också frågan om hur det är vid säkerhetskontrollerna på till exempel flygplatserna. Om det tjuter eller ej och jag har alltid varit säker på att det inte gör det. Stagen och skruvarna består av titan, vilket inte tjuter vid säkerhetskontrollerna, men sen har jag läst på lite olika bloggar att vissa har fått intyg om det skulle låta. Det har jag inte fått, men jag har dels flugit till Kap Verde och Budapest efter min skoliosoperation och det har inte låtit om mig. Men eftersom vissa har fått det och andra inte så kan det ju vara så att det finns olika typer av skruvar och stag, MEN just nu spånar jag bara efter förklaringar! För att vara riktigt säker skulle jag ändå råda er att höra efter med eran läkare.

Om ni har kommenterat och ställt en fråga är det inte alltid att jag svarar på frågan på er blogg utan antingen svarar jag på det i ett inlägg eller direkt vid kommentaren, men naturligtvis svarar jag på dem på något sätt! :)

11 frågor om mig!

2012-06-02 | 14:06:28
Hej!

Såg precis att jag har blivit utmanad av Linda att svara på 11 frågor. Det handlar inte om skolios men nu får ni chansen att veta lite mer om mig som person :) Syftet är att jag ska svara på dessa 11 frågor och sedan ska jag välja ut 11 andra bloggar som ska svara på 11 frågor jag har, tror jag har uppfattat rätt, haha.

1. Vilken är din favoriträtt?
Jag är galen i grillat. Finns inget godare. Det kan vara allt från nöt till gris till kyckling till fisk.. Dock inte lamm!

2. Vilken är din favoritblogg just nu, och hur ska en bra blogg vara?
Ojj svår fråga. Jag kan väl inte påstå att jag har en favoritblogg utan jag läser många olika skoliosbloggar. Jag kan inte välja någon för alla har gått igenom något som är väldigt tufft och alla har en egen berättelse.

3. Facebook eller twitter?
Facebook helt klart! Ingen snack om saken ;)

4. Vad är din favorit outfit?
Ja... Om du menar till vardags så är jag en jeanstjej! Ett par tajta jeans och någon snygg tröja, låter riktigt trist haha!

5. Vilket är ditt drömyrke?
Barnläkare. Jag har blivit sjukt inspirerad efter alla gånger jag har varit på sjukhus med min fot, lunga, rygg m.m. Det skulle verkligen vara en dröm som går i uppfyllelse om jag lyckas bli det, vilket jag inte tror eftersom man måste ha A i varenda ämne. Men jag har lärt mig att vill jag något så är det bara att kämpa för det, vilket jag ska göra!

6. Vilket land skulle du kunna tänka dig att bosätta dig i förutom Sverige?
Jag skulle kunna tänka mig USA, t.ex. New York. Jag har varit där ett par gånger och verkligen blivit imponerad av staden. Man kan gå runt där i flera veckor och upptäcka något nytt hela tiden, riktigt härligt! Annars skulle jag kunna tänka mig något lite varmare land i Europa. Jag hatar svenska vintern!

7. Vad har du för förebilder?
Min familj! De finns för mig till 100 % och de är verkligen några jag ser upp till. Jag är oerhört stolt över att jag har de föräldrar som jag har. Jag kan alltid prata med dem om allt och de lyssnar alltid på mig. Likaså med min storasyster och storebror. Det skiljer bara ett år mellan mig och min storasyster, så för mig är inte hon bara min storasyster utan också min bästa vän.

8. Vad gör du helst när du är ledig?
Jag skulle umgås med min familj eller med kompisar. Gärna hitta på något och inte bara sitta still. Sedan skulle jag nog träna :)

9. Favoritdjur?
Hund. När jag blir äldre skulle jag vilja skaffa en schäfer om jag får tid till det.

10. Vad tycker du om min blogg?? Vad skulle du vilja se mer av?? Har du några tips till mig?? :)
Din blogg är väldigt grym Linda! Du skriver intressanta saker och det är alltid kul att läsa den! Keep going! :)

11. Är du ett twillightfan?
Nej, jag är nog raka motsattsen till det. Jag gillar inte filmer där det är så overkligt så som twillight, harry potter m.m.

Då var alla 11 frågor avklarade och nu ska jag välja 11 bloggar jag vill ska svara på mina frågor (om ditt namn inte står med kan du såklart också svara på frågorna om du vill!). Bloggarna är:

Linda - froggi.bloggplatsen.se
Julia - julhaz.blogg.se
Janna - absolutjanna.blogg.se
Sofie - enmedskolios.blogg.se
Johanna - skolios.blogspot.se
Aileen - aileenalami.blogg.se
Sandra - sandramusic.blogg.se
Elaine - elainelofdahl.blogg.se

Har bara skrivit 8 st för jag kommer inte på fler, men även om du inte står på listan får du väldigt gärna svara på frågorna. Om du står på listan behöver du inte svara om du inte vill.

Frågorna är:

1. När upptäckte du din skolios? Och hur kände du då över din skolios?
2. Hur känner du idag över din skolios?
3. Varför började du blogga om skolios? :)
4. Har du några besvär av din skolios? (så som smärta, stel m.m.)
5. Vilka bloggar om skolios läser du regelbundet?
6. Vad tycker du om min blogg? Något du vill att jag ska ändra på eller skriva om?
7. Hur ser framtiden ut med din skolios? (ska du operera dig, ha korsett eller liknande?)
8. Får du ofta frågor om din skolios? Och i så fall vad brukar folk fråga?
9. Vad skulle du vilja jobba med i framtiden?
10. Hur gör du med träningen vad det gäller din skolios? (Tips på någon träningsform?)
11. Har du träffat många nya människor tack vare din skolios?

Ska bli kul att se vilka som svarar :) Om ditt namn inte stod med på listan men du vill svara på frågorna får du jättegärna kommentera så jag kan läsa det (men bara om du vill!).

Kram
Sara♥

Frågor och Svar

2012-05-21 | 22:02:01

Hej! Skulle inte du kunna ta kort på din rygg? Alltså så man kan se hur sne du är?
Absolut! Lägger ut bilder imorgon, hoppas det är ok:)

Hur ska man träna efter operationen för att komma igång på bästa sättet enligt dig?
Första sex månaderna = ingen träning!! Väldigt viktigt att följa detta. Börja träna när du har fått klartecken från din läkare och så fort du fått det börja lugnt. Känn efter i ordentligt i början och ha alltid huvudet med dig när du tränar. Om du vill börja med konditionsträning så kan jag tipsa om antingen träningscykla, crosstrainer eller liknande så det inte blir för stötigt för ryggen. Men om du känner sig ok i den så börja löpträna eller gör det du gillar att göra. Jag började med gym eftersom jag själv kan välja övning och belastning. Nu kör jag löpträning, gym och sjukgymnastik. Löpträningen kör jag ca 5-6 dagar/veckan, sjukgymnastik ca 2 ggr/dag och gym ca 3 ggr/veckan. Lycka till! Och ligg i det kommer vara skittufft i början men allt ger resultat!

Hur kom du i kontakt med sjukgymnast? Blev du kopplad till det efter operationen?
Nej, det var min pappa som kontaktades vårdcentralen och fick kontakt med en sjukgymnast. Hon kontaktade då mina läkare och sen lägger hon upp träningsprogram åt mig. Jag går dit en gång i veckan och får då nya övningar.

Så nu är nästan alla frågor på mejlen besvarade, ursäkta för att det dröjde. Fråga på mer om ni undrar över något. Ingen fråga är dum och det menar jag verkligen. Det är bara kul att svara på frågor:)

Kram!♥

Svar på fråga

2012-05-10 | 23:44:36

Först vill jag bara säga att det var väldigt modigt av dig att stå och berätta om din skolios inför din klass! Men hur kommer det sej att du gjorde det? Asså när slutade du skämmas över din skolios som du tidigare har skrivit om?:)
Fin blogg!

Svar:
Först och främst tack! Det värmer! Anledningen till varför jag skämmdes för min skolios var nog att jag kände mig väldigt ensam med det. Jag kände inte en enda som hade det och jag kände mig därför väldigt annorlunda. Jag var rädd att om jag berättade att jag skulle bli förknippad med "hon som har skolios". När jag sedan började bli mer intresserad av vad skolios är så sökte jag bara på google och insåg då att jag inte alls är ensam, snarare tvärtom! Så fort jag sökte på skoliosbloggar på google så kom det upp den ena efter den andra.

Då insåg jag att jag inte alls var ensam om det. I januari i år så startade jag den här bloggen. Jag såg det som en bra chans att kunna ha min historia skriven någonstans men också att sprida kunskap om skolios. Att få folk att förstå att det finns människor runt omkring oss dagligen med skolios. Att skolios inte är något att skämmas över. Varför ska man?

Det är inte så att det är ditt fel att du fått skolios. Du är inte mer annorlunda än någon annan bara för att du har skolios. Skolios är något jag har och något jag kommer leva med hela mitt liv. Så är det bara och finns det folk som inte kan acceptera det så är det deras förlust. Inte min.

Efter att jag startade min blogg och när jag började prata med människor som är i samma situation så slutade jag skämmas över skoliosen. För idag vet jag bättre, idag är jag stolt över den!
Ingen skolios = ingen Sara, that's it!

Kram!♥

2012-05-02

2012-05-02 | 22:41:01

Hur kände du dig inför din operation? Var du nervös och rädd på morgonen då du skulle opereras? Kan du berätta:)

Svar:
Inför min operation var jag otroligt nervös. Månaderna innan gick jag bara och väntade på operationsbeskedet. Varje dag ringde jag mina föräldrar så fort jag kommit hem från skolan för att få höra om jag hade fått någon tid för operation. Jag hade fått reda på att operationen skulle äga rum innan sommaren. Några dagar in i maj (tror det var den 2 maj) fick jag äntligen beskedet, som jag hade väntat på det! Operationen skulle äga rum den 11 maj samma dag som min pappas födelsedag.

Första gången det verkligen slog mig att jag skulle opereras var dagen innan jag åkte till sjukhuset, alltså den 9 maj. Det var en måndag och jag hade väldigt svårt att koncentrera mig i skolan. Något jag ångrar var att jag inte berättade för min klass att jag skulle opereras utan det var bara min bästa vän som visste det då. I alla fall, den dagen skakade mina ben men jag försökte ändå spela lugn.

Vid åtta tiden den 10 maj rullade bilen mot Linköping. Jag skulle bli inskriven vid 10-11 tiden. Dagen gick väldigt snabbt. Det var det ena besöket efter det andra så jag hann inte riktigt känna efter hur jag kände mig förrän när jag skulle sova. Det var väl då egentligen som det brast för mig. Jag ville ju inte opereras, men jag hade i stort sett inget val. Den natten sov jag förvånansvärt bra.

Jag blev väckt av en sjuksköterska vid 06:00-06:30. Då skulle jag duscha än en gång med svampen som innehöll bakteriedödande medel, precis som jag gjorde två gånger kvällen innan. Den morgonen darrade mina ben och armar så mycket att jag hade svårt att ta på mig operationskläderna. Det är väldigt svårt att förmedla känslan om man inte själv har varit i en sådan situation.

Klockan 07:20 rullades jag ned mot operationssalen. Innan vi (pappa och jag) fick komma in på det rum där jag skulle bli sövd fick vi ligga i ett rum med flera andra som också skulle opereras. Mellan varje säng var det ett draperi som skiljde dem åt.
Tillslut fick jag komma in på det rum där jag skulle bli sövd. Sedan minns jag inte så mycket mer än att jag fick byta säng och lägga mig under ett täcke som var uppblåst med varmluft.

Sen är allt svart och 8 timmar senare vaknade jag.

2012-04-22 Svar till Julia<3

2012-04-22 | 15:08:09
Vad kul att se alla bilder!:) Varför hade du en slang i näsan? :)
Vad duktig du är som kom upp redan på IVA:)
Kram<3

Slangen jag hade i näsan var en magsond. Jag hade den för att från början tömma magsäcken på mig. Det bildas hela tiden en massa vätska i magsäcken och det kan göra att man mår illa. Därför fick jag ha en slang ner i näsan som tömmer vätskan. Man kan säga att den avlastar lite. Slangen fick jag ha i några dagar och sedan drogs den:) Den var väldigt obehaglig att ha för den retade bak i halsen på mig väldigt mycket.
Hoppas du förstår svaret ;)
Tack Julia!
Kramar<3
Tidigare inlägg
Välkommen till min blogg! Sara är mitt namn och jag är en 19-årig tjej med skolios. Jag fick reda på min skolios när jag var ca 12 år och blev opererad för det den 11:e maj 2011. Operationen gick bra och nu håller jag på med sjukgymnastik för fullt! Vid frågor är det bara att höra av sig. Jag svarar mer än gärna! Trevlig läsning!

RSS 2.0